Igår invigde jag den nyinförskaffade spikmattan. Det kändes onekligen lite märkligt att med bar överkropp lägga sig på 4500 plastspikar. Men vill man vara fin får man lida pin har jag hört så det var bara att bita ihop. Det första minuterna var smärtsamt plågsamma och jag undrade om jag verkligen skulle stå ut i hela 10 minuter. Jag blev vimmelkantig och yr i huvudet. Ungefär sådär som hela rummet kan snurra när man råkat dricka lite för mycket alkohol och lägger sig ner för att vila. Efter en liten stund övergick smärtan till någon slags märklig värmande känsla istället och jag fick åter hoppet om att det här skulle gå att uthärda. Ytterligare några minuter ringde klockan och det var dags att resa på sig igen. Resultatet blev en knallröd och varm rygg. Mer effekter än så kunde jag inte identifiera efter premiärturen. Men lite regelbunden användning sägs kunna uträtta mirakel på spända och stressade ryggar och nackar.
"On and on the beat goes"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar