Politik. Politik. Politik. Plötsligt står jag utan uppdrag. Fram tills team-bytet var så viktigt att leverera. Köra ända in i kaklet. Fullfölja sina åtaganden. Le-ve-re-ra.
Och nu. Tack och hej.
Jag gråter inte. Jag bara småler. Åt vad känslomässigt det kan bli. Det är ju bara ett jobb. Trots allt. Vuxna människor med fina titlar och höga chefspositioner. Jag trodde ni ställde er över sandlådekrig med hink och spade. Ja, jisses. Hoppas verkligen att det är mer ordning och reda på andra sidan.
"Even better than the real thing"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar