Tämligen dött på projektledningsfronten och därmed också på inspirationen att blogga. Arbetslivet erbjuder inte direkt några utmaningar för tillfället och det mesta går på sparlåga. Men tålamod är en dygd och jag är givetvis inte personen som ligger på latsidan, utan jag har sett till att ordna det för mig och förhoppningsvis handlar det mest om att överleva till årsskiftet. Därefter kommer Elaine att tillhöra ett annat team och också få en ny chef och nya kolleger. Tredje gången gillt inom samma företag tänkte jag skriva i samma sekund som jag insåg att det är fjärde team-bytet på mindre än ett år - varav två av dem varit själv-valda. Med tanke på företagets storlek har det inte varit helt lätt att navigera i det politiskt laddade träsket mot rätt grupptillhörighet. Eftersom det fjärde bytet inte är avklarat ännu kan jag inte heller veta huruvida det är rätt eller fel den här gången, men det borde i alla fall vara ytterligare ett steg i rätt riktning.
Och till alla er som läser detta och som också vill vidare till något annat kan jag bara citera The Ark:
"Do, do, do what you wanna do
Don't think twice, do what you have to do
Do, do, do, do, let your heart decide
what you have to do"
Och kom ihåg att det ibland är lättare att be om förlåtelse än att fråga om lov. Och du och ingenannan är den enda som är ansvarig för din egen framgång.
"Whatever happened to the funky race"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Haha :) Att be om förlåtelse istället för tillåtelse var en av de första saker jag lärde mig i arbetslivet. Mycket praktiskt och rekommenderas starkt :) Och visst är alla ansvariga för sin egen framgång. Det gäller bara att komma ihåg det när nära släktingar sumpar sitt liv och inget man säger tycks bita.
Precis. Tyvärr måste man många gånger begå sina egna misstag innan man förstår vad alla andra säger. Så tipset är att ge råd i de fall de är efterfrågade. :-)
Skicka en kommentar