Funderar allvarligt på att gräva mig djupare ner i det agila träsket med hopp om att bli frälst som så många andra tycks ha blivit av dessa moderna metoder. Jag har alltid ansett att det är en god strategi att alliera sig med fienden så genom att bekanta mig lite mer med detta djävulens påfund kanske vi en dag kan komma att bli vänner. Eller, missförstå mig inte. Jag gillar grundidén och tankesättet. Men jag ogillar det missbruk jag ser och jag avskyr när folk vill dölja ett dåligt jobb bakom floskler och okunskap.
Misstänker att det att krävs en titel som certifierad Scrum master för att ens få uttala sig i ämnet och därför kommer jag inom kort flirta upp min chef så att hon förstår att en sådan certifiering är väl värd varenda investerad krona. Återstår dock att reda ut vilken av alla dessa företag som håller certifieringskurser som jag ska välja.
Insåg i dagarna att grabbarna som pluggade i årskursen strax över mig på civilingenjörsutbildningen (och som sedan startade Citerus) anses vara kunniga i ämnet. Det kanske är läge att rota i minnet lite efter något gammalt ligg sen studietiden som kan vara en användbar kontakt såhär ett drygt tiotal år senare. (Det skulle dessutom innebära att jag med gott samvete kan kalla den tidens leverne för proaktivt nätverkande. Underbart!) De verkar dessutom ha de rätta kontakterna som ger en extra guldkant på kurserna. Tål att funderas på.
"Hold me, thrill me, kiss me, kill me"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar