I am back and I am bad. Eller nått. Slut på semester i alla fall sen tre dagar tillbaka. Med tanke på att jag lyckades pricka in min semester de soliga veckor vi fick den här sommaren känns det okej att pallra sig till kontoret igen. Vad som inte är ok är att hissen i mitt hus är trasig - och jag bor på 7e våningen. Med tanke på att jag är hundvakt den här veckan blir det en hel del springande i trapporna. Gratis träning, eller hur?
För övrigt så rullar bilen fint, hästarna galopperar vackert och det mesta flyter på. Ska gnugga geniknölarna ordentligt så att det blir lite fart på den här bloggen igen.
På återseende
"If you wanna have a good time"
onsdag 13 augusti 2008
onsdag 30 juli 2008
Living Elaine - Episode 128
Det är en ovanlig semester iår. Det ovanliga med den är att jag faktiskt har semester på min semester. Jag har inte skänkt en enda tanke på jobbet, mitt projekt och mitt uppdrag. Istället har jag fokuserat på att läsa böcker, äta god mat, sol och bad samt en del vindrickande. Med andra ord blir även bloggen lite åsidosatt, men jag lovar att ta nya tag när det drar igång igen om en vecka eller två.
Tills dess kan ni ju fundera på vad som skillnaden mellan "issues" och risks". Eller kanske mellan "severity" och "priority". Två väldigt enkla saker som trots allt missbrukas gång på gång på gång på gång.
"I saw the sign"
Tills dess kan ni ju fundera på vad som skillnaden mellan "issues" och risks". Eller kanske mellan "severity" och "priority". Två väldigt enkla saker som trots allt missbrukas gång på gång på gång på gång.
"I saw the sign"
söndag 27 juli 2008
Living Elaine - Episode 127
Det är varmt som i en bastu i min lägenhet. Endast Ben & Jerrys Cookie Dough ice cream kan rädda mig denna söndag som varit full av förödelse. (Neej..inte ens att glida omkring nedcabbat i en SLK 55 AMG räcker alltså till!) Funderar allvarligt på att sova på balkongen inatt. Och att läsa klart de sista trehundra sidorna av Shantaram. Den som lever får se. Imorgon är det Köpenhamn och tivoli på schemat.
"It's getting hot in here - so take off all your clothes"
onsdag 23 juli 2008
Living Elaine - Episode 126
Det blev visst en väldigt lång lunch. Men det kom lite solande, grillande, motionerande och lite vindrickande emellan. Och så lite bilkörning förstås, men det hade ni säkert redan räknat ut. Lycka är att bensinpriset är på väg nedåt (peppar, peppar...)!
Nåväl. Jag förstår att ni håller på att spricka av nyfikenhet efter min senaste cliffhanger. Återigen tycks det självklara inte alltid vara självklart. Men här kommer svaret:
Det går inte att avgöra huruvida bensinen räcker till stad X eller inte eftersom texten inte säger något om huruvida de tillryggalagda milen verkligen har fört oss närmare stad X. Det kanske är så att vi kört helt fel väg i 5,2 mil och snarare hamnat längre ifrån stad X än vi var från början. Jämförelsen med projekt är att bara för att man gjort av med 52% av budgeten är det inte nödvändigtvis så att man uppnått 52% av det man lovat att leverera. Självklart kan tyckas och ändå är det löjligt många projektledare som rapporterar utfall i kronor och ören jämfört med budget till sina styrgrupper utan att egentligen fundera på huruvida detta fört projektet närmare målet eller inte. (Dessvärre finns det lika löjligt många (minst) styrgrupper som inte efterfrågar någon annan form av rapportering.)
Jag har hört många finurliga förklaringar till varför verkligheten ser ut på detta sätt. En förklaring är att projektmålet är så otydligt definierat att det därför är svårt att mäta vägen dit. En annan förklaring har varit att det saknas kunskap om hur mycket tid som verkligen spenderas på projektet och på vad. En trejde förklaring har varit att projektet ändras så frekvent under tidens gång att det är omöjligt att säga vad projektet levererar. Och allihop är precis lika dåliga ursäkter som i mina öron låter som svag projektledning. Jag håller med om att det finns många svårigheter som måste övervinnas för att få till en fullgod progressrapportering för sitt projekt. Att få styr på det är just vad din roll som projektledare går ut på. Och att se till att ha en uppföljning på att du fått valuta för pengarna du investerat i ditt projekt är en av de absolut viktigaste hörnstenarna och en metod för att göra detta är Earned Value Management (EVM).
Jag tänkte kort beskriva principerna för EVM i nästa blogginlägg. Men så insåg jag att det finns en utmärkt beskrivning på Wikipedia så varför uppfinna hjulet på nytt. Där finns dessutom en länk till EVM för agila projekt. (Skillnaden är inte så stort som man kan tro. Och nej, Scrum löser inte heller detta världsproblem per automatik) Dessutom har jag semester så jag ska ta ett glas vin till istället och njuta lite av den sol som är kvar istället.
På återseende.
"Shiny, happy people holding hands"
Nåväl. Jag förstår att ni håller på att spricka av nyfikenhet efter min senaste cliffhanger. Återigen tycks det självklara inte alltid vara självklart. Men här kommer svaret:
Det går inte att avgöra huruvida bensinen räcker till stad X eller inte eftersom texten inte säger något om huruvida de tillryggalagda milen verkligen har fört oss närmare stad X. Det kanske är så att vi kört helt fel väg i 5,2 mil och snarare hamnat längre ifrån stad X än vi var från början. Jämförelsen med projekt är att bara för att man gjort av med 52% av budgeten är det inte nödvändigtvis så att man uppnått 52% av det man lovat att leverera. Självklart kan tyckas och ändå är det löjligt många projektledare som rapporterar utfall i kronor och ören jämfört med budget till sina styrgrupper utan att egentligen fundera på huruvida detta fört projektet närmare målet eller inte. (Dessvärre finns det lika löjligt många (minst) styrgrupper som inte efterfrågar någon annan form av rapportering.)
Jag har hört många finurliga förklaringar till varför verkligheten ser ut på detta sätt. En förklaring är att projektmålet är så otydligt definierat att det därför är svårt att mäta vägen dit. En annan förklaring har varit att det saknas kunskap om hur mycket tid som verkligen spenderas på projektet och på vad. En trejde förklaring har varit att projektet ändras så frekvent under tidens gång att det är omöjligt att säga vad projektet levererar. Och allihop är precis lika dåliga ursäkter som i mina öron låter som svag projektledning. Jag håller med om att det finns många svårigheter som måste övervinnas för att få till en fullgod progressrapportering för sitt projekt. Att få styr på det är just vad din roll som projektledare går ut på. Och att se till att ha en uppföljning på att du fått valuta för pengarna du investerat i ditt projekt är en av de absolut viktigaste hörnstenarna och en metod för att göra detta är Earned Value Management (EVM).
Jag tänkte kort beskriva principerna för EVM i nästa blogginlägg. Men så insåg jag att det finns en utmärkt beskrivning på Wikipedia så varför uppfinna hjulet på nytt. Där finns dessutom en länk till EVM för agila projekt. (Skillnaden är inte så stort som man kan tro. Och nej, Scrum löser inte heller detta världsproblem per automatik) Dessutom har jag semester så jag ska ta ett glas vin till istället och njuta lite av den sol som är kvar istället.
På återseende.
"Shiny, happy people holding hands"
tisdag 22 juli 2008
Living Elaine - Epiosde 125
Det har varit lite mycket bilar på bloggfronten den senaste tiden, så jag tänkte knyta an till lite projektledning såhär mitt uppe i semestertider. Det går nämligen att göra utmärkta liknelser mellan att köra bil och mäta progress i projekt.
Tänk dig att du ska köra till Stad X och tittar på kartan för att ta reda på hur lång sträcka det är dit. Det visar sig att det är ungefär 10 mils bilresa för att nå Stad X. Du börjar köra och efter en stund indikerar bilen att du börjar få slut på bensin. Du har vid detta tillfälle kört drygt 5,2 mil av de 10 mil du mätt upp till Stad X. Enligt bilens färddator räcker bensinen till att köra ytterligare 6 mil utan att tanka. Kommer du att nå fram till Stad X utan att få bensinstopp?
Fundera på den medan jag går och käkar lunch. Solen verkar för övrigt inte vilja visa sig alls den här sommaren. Får sätta in en solarielampa i min cab eller något.
"Talking to the man in the moon"
Tänk dig att du ska köra till Stad X och tittar på kartan för att ta reda på hur lång sträcka det är dit. Det visar sig att det är ungefär 10 mils bilresa för att nå Stad X. Du börjar köra och efter en stund indikerar bilen att du börjar få slut på bensin. Du har vid detta tillfälle kört drygt 5,2 mil av de 10 mil du mätt upp till Stad X. Enligt bilens färddator räcker bensinen till att köra ytterligare 6 mil utan att tanka. Kommer du att nå fram till Stad X utan att få bensinstopp?
Fundera på den medan jag går och käkar lunch. Solen verkar för övrigt inte vilja visa sig alls den här sommaren. Får sätta in en solarielampa i min cab eller något.
"Talking to the man in the moon"
lördag 19 juli 2008
Living Elaine - Episode 124
Dagens I-landsproblem:
Var hittar man cigarettändaruttaget alt. uttag för mobiltelefonladdare på en SLK 55 AMG?
*bläddra, bläddra i instruktionsbok på tyska*
"Crash, boom, bang"
Var hittar man cigarettändaruttaget alt. uttag för mobiltelefonladdare på en SLK 55 AMG?
*bläddra, bläddra i instruktionsbok på tyska*
"Crash, boom, bang"
onsdag 16 juli 2008
Living Elaine - Episode 123
Den som säger att det inte går att köpa sig lycka har fel. Jag håller tummarna för att jag ska få åka och hämta mitt nya vrålåk på fredag. Jag ska bli en SLK 55 AMG-brud och Audi TT-dagarna är till ända. Det känns lite dystert att lämna in min röda pärla och även om det bara är en bil så har vi haft många fina år tillsammans. Det var en stor grej för mig när jag drog ner till Tyskland på egen hand för att hämta hem TT:n med allt vad det innebar. Att köpa en monsterbil (för det är vad det är för mig) av den här kalibern känns osannolikt. Den är ruskigt snygg och ruskigt vass. Undrar just vad nästa steg på bilstegen kommer att bli? Farligt att skaffa sig dyra ovanor, men roligt är det."Working 9 to 5 - what a way to make a livin'"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)